Text: Johanna Svenningsson - Foto: Getty Images

Är du, eller har du någon gång varit, rädd för att rida? I så fall är du långt ifrån ensam. Ridrädsla är otroligt vanligt, men går att övervinna.

Olika människor - olika rädslor

Kanske känner du inte längre positiv förväntan inför hoppträningarna, uteritterna eller lektionerna på ridskolan.

Kanske är du lättad, snarare än lycklig, när de är över. När du blir rädd för att rida kan det som tidigare varit väldigt roligt plötsligt bli väldigt jobbigt. Som tur är behöver det inte vara för evigt.

Ridrädsla kan ta sig många olika uttryck. Hos en del personer är rädslan mer generell. Då kan all ridning kännas mycket obehaglig, oavsett vilken häst man sitter på. Det finns också de som inte är ett dugg rädda i vissa situationer, men jätterädda i andra.

Exempelvis kan det kännas helt okej att träna dressyr i paddocken, men inte att rida ut.

Det kan också upplevas som läskigt att hoppa hinder över en viss höjd, eller att rida stora hästar om man är van vid ponnyer. Oavsett vad det är som skrämmer, bottnar känslorna ofta i en rädsla för att ramla av och skada sig. Det kan i sin tur bero på sviktande självförtroende, eller att man upplever att man inte har kontroll över situationen.

Om du har egen häst

Även den som äger sin alldeles egen pålle kan förstås bli rädd. Då är det bra att tänka på att allt inte står och faller med att du inte åker på träningar på ett tag, eller att det inte blir några barbackaturer på sommarlovet.

Det finns mycket annat du kan göra med din häst, och den uppskattar säkert omväxling. Det finns dock situationer där du kan behöva ta hjälp av en stallkompis, en familjemedlem eller någon annan hästkunnig person. Exempelvis mår alla hästar bra av träning på varierat underlag. Om du tycker att uteritter är otäcka bör du därför se till att din häst ändå får komma ut i skogen.

Kanske känner du någon som skulle uppskatta att få rida din häst ett par gånger i veckan? Annars kan det vara en bra idé att annonsera efter en medryttare. Om du inte vågar rida din häst alls, är det också viktigt att du ber om hjälp. Hästen måste få motion, och du förtjänar att slippa oroa dig.

Prata med någon

Om du har drabbats av ridrädsla bör du berätta det för någon som du litar på. Att prata om jobbiga känslor kan göra att de blir lite mer hanterbara. Dessutom kan du behöva hjälp att ta itu med din rädsla. Det är en känsla som kan vara mycket intensiv, och ensam är sällan stark. När din omgivning vet hur du känner, kan de lättare hjälpa dig. Om någon uttrycker att du är fånig eller feg som är rädd för att rida, har den personen fel. Det gäller även om det är en vuxen som säger det. Försök då att prata med någon annan – och kom ihåg att du är modig som berättar!

Hitta rätt metod

 En del människor blir mindre rädda av att utsätta sig för sådant som skrämmer dem. I många fall kan det faktiskt hjälpa att ta några skutt även om det känns läbbigt. Likaså kan det göra gott att, i tryggt sällskap, rida en stund på en stor häst trots att man helst håller sig till ponnyer. Vi människor är dock väldigt olika, vilket innebär att den här metoden inte fungerar för alla. Om du blir ännu räddare av att utmana dig själv, kan du prova att backa. Det innebär att du inte pressar dig själv att göra det som känns allra mest otäckt. Försök istället att hålla dig till situationer där du är trygg, eller åtminstone inte jätterädd. Rid dressyr istället för hoppning, byt skogen mot inhägnade områden, och arbeta ponnyerna från marken även om du blivit för lång för att rida dem. Detta behöver inte innebära att du aldrig mer kommer att hoppa, rida ut eller sätta dig på en stor häst. Det betyder bara att du inte kommer att göra det just nu.

Råd till ridskoleryttare

Som ridskoleryttare har man sällan särskilt mycket att säga till om. Man kan inte välja vad ridpassen ska innehålla, och ofta inte heller vilken häst man ska rida. Detta är dock inte samma sak som att man måste utsätta sig för sådant som inte känns bra. Om du rider på ridskola är det därför viktigt att komma ihåg att du är där för din skull och ingen annans. Tillsammans med din ridlärare kan du hitta lösningar som gör att ridningen blir rolig igen. Det kan till exempel handla om att börja i en grupp som inte har hoppning på schemat, eller att slippa rida de allra största hästarna. Är det så att du inte vill rida alls – fråga om det är okej att bara rykta och pyssla! Kanske kan du även hjälpa till med stallarbetet och lära dig massor på köpet?

Att ta en paus

Ofta handlar ridrädsla om att vilja, men inte våga, rida. Kanske är man livrädd för att hoppa upp på hästryggen, även om man inget hellre vill. Ibland kan rädslan istället göra att hela glädjen med att vara i stallet, försvinner. I vissa fall kommer lusten tillbaka efter ett litet tag, bara man fortsätter att åka till stallet. Andra gånger blir det inte så, och då kan det kännas skönt att ta en paus från hästarna. Du kan till exempel sluta på ridskolan eller hyra ut din häst på foder. Fokusera på dina andra intressen en tid och ta upp ridningen om och när du känner för det. Det blir aldrig för sent!

Små steg tillbaka

 Även om det inte känns så just nu, är det troligt att det kommer en dag då du känner dig redo att närma dig det som du är rädd för. Du bör göra detta i små steg, för att långsamt bygga upp ditt självförtroende. Om du undvikit stora hästar kan du börja med att umgås med dem från marken. Klappa, rykta och försök att bara vänja dig vid deras storlek. När det känns okej kan du testa att sitta upp och, om det känns tryggt, att skritta några steg. Be att få stallets snällaste häst, och låt gärna någon hålla i den. Då behöver du inte koncentrera dig på att rida, utan bara på att försöka komma över din rädsla. Kom ihåg att ta det i din takt. Du är grym som försöker!