Många hästar har sin viloperiod på sommaren. Vanligast är då även att de går på bete under den perioden. Somliga är ute dygnet runt, somliga är inne på natten och sedan finns det även de som är inne lite på dagen, p.g.a värme och insekter. Vissa vill hålla igång hästen under sommaren för att man t.ex. vill tävla, och låter då hästen ha lite vila under vintern istället. Att ha en lång viloperiod är inget måste för alla hästar. Vissa hästar mår inte bra av att vila helt och hållet. Men en betesperiod kan vara ett bra tillfälle för vila, då hästen får röra lite på sig, den får sysselsättning och kanske har några kompisar.
Att sätta igång en häst efter bete
När hästen har gått på bete och vilat från ridningen, är det viktigt att vara försiktig när man ska sätta igång att arbeta den igen. Oavsett hur länge hästen har vilat, bör man vara lyhörd och uppmärksam. Det kanske är så att hästen fått någon skada under betet som du inte märker först? Rid därför inte på för hårt med en gång, utan ta god tid på dig, sätt igång hästen långsamt och framför allt var uppmärksam och känn efter!
Är du osäker på hur det känns eller om något kanske är fel, be någon erfaren ryttare eller tränare att kika när du rider! Det är inte så lätt alltid att känna om något är fel och man behöver absolut inte skämmas för att fråga; det är värre att rida på som vanligt om allt inte är helt hundra med din häst.
Även om hästen är helt frisk och fräsch efter betet, kan felaktigt eller för hårt arbete i sig orsaka en skada. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att börja långsamt, så att hästen byggs upp och inte bryts ner. Har hästen vilat i 4 veckor, har den förmodligen inte förlorat speciellt mycket i varken kondition eller muskler, men samtidigt är den varken mentalt eller fysiskt redo för ett hårt pass helt plötsligt. Ju längre hästen har vilat, desto lugnare igångsättning krävs.
Första veckan
Om min egen häst varit på bete och vilat på sommaren, blir det oftast runt 4 veckor. Hela första veckan efter hemkomst rider jag ut i naturen mest, på varierat underlag. Är det spöregn någon dag skrittar jag i ridhuset. Första dagarna skrittar jag bara och tar det lugnt, vart jag än rider. Efter några dagar kan jag lägga till lite travsträckor och även klättra lite i backar. Att klättra tränar styrka och balans, både hos hästen och ryttaren.
Om jag rider i ridhuset någon dag första veckan så blir det mest bara raka spår och någon enstaka volt men då bara 20 meters volter. Jag rider inte med superkort tygel utan mest fri skritt på långa tyglar, eller lite lång och låg i formen. Tänk dig själv att du inte har tränat på flera veckor och sedan plötsligt går du till gymmet och lyfter dina maxvikter! Inte så lockande tanke, eller hur?
Genom att rida ut i skog och mark får man mycket gratis. Olika underlag, kuperad terräng och miljöombyte stärker hästen både fysiskt och mentalt och ökar framåtbjudningen.
Visst finns det också hästar som inte är säkra att rida ut på, då de kanske är väldigt pigga, spända, reagerar starkt på olika saker i naturen, inte är trafiksäkra etc. Då ska man naturligtvis ta det lugnt och kanske inte rida ut första perioden då de kanske är extra ”på tårna”. Eller så har man med sig någon som går bredvid på marken. Säkerheten går alltid före!
Fortsättning följer!