Brabanthästen har fått sitt namn efter ett av de områden i Belgien där den föddes upp. Den är en av världens mest betydelsefulla tunga kallblodsraser och känd för sitt goda lynne, uthållighet och arbetsvilja.
Text: Sara Holmgren • Foto: Fotolia
Stort inflytande
Under medeltiden kallades rasen för flandrisk häst och hade stort inflytande på andra tunga raser som shire, clydesdale och suffolk punch. Man tror också att den användes för att öka storleken hos föregångarna till den irländska draghästen, irish draught.
Ursprung
Brabanten är en mycket gammal europeisk ras. Genom den ännu äldre ardennerrasen kan den vara en direkt ättling till den primitiva skogshästen, som räknas som en av de fyra tidiga hästtyperna. Ardennern och släktingen brabanten var väldigt populära hos romarna och beskrevs som mycket arbetsvilliga och oförtröttliga hästar i Julius Ceasars skrifter Anteckningar om galliska kriget.
Trots att Belgien, som andra europeiska länder, har drabbats av flera krig som ofta fört in och lämnat kvar olika hästtyper, har de belgiska uppfödarna hållit fast vid sin tunga häst. Brabanten är perfekt till klimatet och som jordbrukshäst på den styva jorden. Uppfödarna stod emot påverkan av utländska raser och skapade, genom en noggrann avel med en del inavel, en unik tung hästtyp, mer mångsidig än de esta andra kallblod och extremt stark.
Tre blodslinjer
På 1870-talet bestod rasen av tre huvudlinjer som hade sin grund i släktskap snarare än på skillnader i utseende. Den första baserades på Orange I, som var anfader till de starka bruna hästarna från linjen Gros de la Dendre, den andra på Bayard, som grundade linjen Gris du Hainaut, som gav rödstickelhåriga och rödfuxar, och den tredje på Jean I, som grundade Colosses de la Mehaique-linjen, känd för hästar med mycket starka och kraftiga ben.
Utseende
Brabanthästen har en kraftig och kompakt kropp, med en kort rygg. I förhållande till kroppen är det kvadratiska huvudet litet och hästen ser intelligent och vänlig ut. Bröstet är väl rundat och halsen kort och grov, perfekt för tungt dragarbete. Benen är mycket starka, korta och välformade med lagom mycket hovskägg. De muskulösa länderna är välutvecklade.
Rörelser
Rasens rörelser är inte så eleganta – de är korta, men de passar fint för en tung draghäst. Särskilt dess skritt är bra.