Många hästraser är näst intill uråldriga. De har funnits på samma plats under hundratals år och anpassat sig perfekt efter omgivningarna. Men så har människan lagt sig i alltsammans och nya raser har uppstått.
Text: Anna Sellberg, Foto: Fotolia/IBL

På olika platser runt om i världen, har man genom import av andra raser och en planerad avel, förändrat de hästar som redan fanns. Kanske korsade man ett tungt kallblod med ett ädelt fullblod, för att få fram en ridhäst. Det var så de varmblodiga ridhästarna kom till. I dag finns det många ridhästraser, som alla har fått det bästa från både kallblodet och olika fullblodsraser. Ett exempel är vårt eget svenska varmblod, Swedish Warmblood (SWB) och de tyska raserna hannoveranare och oldenburgare. Ibland har människan också velat skapa något helt nytt och annorlunda i hästvärlden – exempelvis en vacker miniatyrhäst. Den Argentinska falabellan är kanske den mest välkända av de riktigt små hästraserna, och den finns numera över hela världen. Att försöka återskapa gamla hästraser är också något som människan ibland försöker göra. Ett exempel på det är Heckponnyerna, som du kan läsa om här bredvid. De ser ut precis som forna tiders tarpaner – men är egentligen en hästras som inte ens har hundra år på nacken. Här får du möta några av de raser som människan fått fram under det senaste 150 åren!

 

 

Ridponny

Namn: Svensk Ridponny 
Ursprung: Sverige, men raserna som ingår är ponnyer framförallt från de brittiska öarna, samt fullblod och andra länders ridponnyer.
Mankhöjd: Upp till 148 cm 
Används till: Livlig och lättlärd tävlingsponny

Ridponnyer finns i dag i de allra flesta länder i Europa. Den svenska ridponnyn är faktiskt en av de yngsta hästraserna i hela Europa. Det började med att ett antal ponnyuppfödare ville få fram riktigt bra tävlingsponnyer. För att lyckas med det korsade man olika raser lite hur som helst. Ibland blev det fantastiska hästar – ibland inte bra alls. Så småningom började man avla mer planerat, och så skapades ridponnyn. I dag finns det ridponnyer i bland annat Tyskland, England, Holland och Sverige – med fler länder. Avelsföreningen för svensk ridponny (ASRP) bildades 1990. Målet för föreningen är att skapa en bra svensk ponny som passar bra att tävla med. De raser som är godkända i svensk ridponnyavel är connemara, new forest, russ, dartmoor, welsh cob och svenskt halvblod. Som föräldlare får uppfödarna använda fullblod, welsh och redan godkända ridponnyer från andra länder. Den svenska ridponnyn ser oftast ut som en liten stor häst. Den är ädel med bra rörelser, och lämplig för både hoppning, dressyr och fälttävlan.

 

 

Rocky Mountain

Namn: Rocky mountain horse
Ursprung: Kentycky, USA
Mankhöjd: 144-161 cm hög
Används till: Ridning och körning, populär turridningshäst amerikansk shetlandsponny

Den här hästrasen kommer från Kentucky i södra USA. Här behövde invånarna en häst som var lättfödd och gick att ha till det mesta. Ibland spändes den för plogen eller harven, ibland red man på den eller körde till marknaden med finvagnen. Under 1900-talets början var en speciell hingst väldigt populär. Hingsten hette Tobe och ägdes av hästuppfödaren Sam Tuttle. Tobe var inte bara säker på foten och trevlig att rida, han fick också många avkommor eftersom han blev så pass gammal – 37 år. Än i dag har många Rocky Mountainhästar honom längre bak i sin stamtavla. Det speciella med Rocky Mountainhästen är gångarterna. Den har nämligen en fjärde gångart, som påminner om islandshästens tölt. Hästarna är därför väldigt bekväma att rida långt på, och används ofta till turridning i bergstrakterna i nordöstra Kentucky. Många Rocky Mountainhästar har också den speciella färgen silverbrun – det vill säga hästen är brun med ljus eller vit man och svans.

 

 

Amerikansk Shetlandsponny

Namn: Amerikansk Shetlandsponny
Ursprung: Shetlandsöarna i Storbritannien, numera USA
Mankhöjd: Upp till 112 cm
Används till: Ridponny för barn och körning, samt utställningar, shower och som sällskapshäst Heckponny

Den amerikanska shetlandsponnyn kommer som namnet säger från USA. Det började med att en man vid namn Eli Elliot importerade sjuttiofem shetlandsponnyer från Storbritannien till USA. Det var år 1885 och ponnyerna hade han hämtat i Skottland. För att få fram en större och ädlare shetlandsponny, korsade han sedan dessa med flera andra raser. Han använde bland annat arabiska och engelska fullblod och små hackneyhästar. Den amerikanska shetlandsponnyn blev snabbt populär. Den är lite större än sina förfäder från Shetlandsöarna och har eleganta rörelser, med höga knälyft, precis som hackneyhästarna. De är trevliga körhästar för vuxna, och så lugna i temperamentet att de går utmärkt att använda som ridponnyer för barn.

 

 

Heckponny

Namn: Heckponny
Usprung: Tyskland och Polen
Mankhöjd: 130 – 135 cm
Används till: Ridning och körning

De tyska heckponnyerna är egentligen en nygammal hästras, precis som ölandshästen. De två bröderna Heck arbetade på en djurpark i München, när de i början av 1900-talet bestämde sig för att försöka återskapa tarpanen. Tarpanen var en av de ursprungliga hästraserna i Europa, och hade dött ut i slutet av 1800-talet. Bröderna korsade hästar av raserna hucul och konik med prezwalskijhästar från Mongoliet. 1933 föddes sedan den första heckponnyn på djurparken där de arbetade. Heckponnyerna är väldigt lika de uråldriga tarpanerna till utseendet. Färgen är oftast black med ål, och hästarna byter också färg beroende på årstid. Men det är viktigt att komma ihåg att de inte är riktiga tarpaner i rakt nedstigande led, utan en ras som människan skapat. I dag finns det omkring 150 heckponnyer i Tyskland, Polen och i USA.

 

 

Falabella

Namn: Falabella
Ursprung: Argentina
Mankhöjd: max 78 cm
Används till: Sällskap, uppvisningar, ibland också körning

Falabellan är den kanske mest välkända av alla de riktigt små hästraserna. Falabellan kommer från Argentina och rasen skapades genom att man korsade shetlandsponnyer, små engelska fullblod och criollohästar. Rasen har fått sitt namn från släkten Falabella, som tillhörde de första uppfödarna. År 1868 inledde han avelsarbetet, och så småningom tog hans svärson Juan Falabella över arbetet. Under 1900-talet har man korsat in också andra raser i falabellan – bland annat appaloosa. Det är därifrån de fått anlaget för tigrerad färg. I dag kan man fortfarande köpa en falabella på familjens ranch, som ligger utanför huvudstaden Buenos Aires i Argentina.