Under minst tusen år har det funnit hästar på Island, den lilla ön mitt ute i den kalla Nordatlanten. De små, starka hästarna kom resande med vikingarnas båtar under 800-900-talet. De anpassade sig snabbt till det nya landet och blev kvar.
Av: Anna Sellberg, Foto: Fotolia/IBL
Ursprung: Island
Mankhöjd: 125-145 cm
Färg: Alla färger är tillåtna
Används till: Ridning och bland också körning
Övrigt: Om en häst en gånglämnat Island får den aldrig komma tillbaka till ön igen.
Hästarna har på grund av det hållits fri från inblandning av andra raser under närmare tusen år.
Utan islandshästen hade de människor som levde på den lilla karga ön mitt ute i Atlanten aldrig klarat sig. Hästen betydde allt för familjen. Här fanns inga vägar, utan den vilda naturen. De starka islandshästarna bar ryttaren genom oländig terräng, brusande vattendrag eller yrande snö. Till skolan, till kyrkan eller ut till fårens betesmarker.
Tufft liv
Under uppväxten fick hästarna klara sig själva. Gräva upp gammalt gräs under blötsnön eller vandra långa sträckor för att hitta bete och vatten. De starkaste klarade sig, de andra dukade under. En fördel om man skulle klara den tuffa tillvaron, var att inte vara alltför stor. Därför stannade islandshästens mankhöjd mellan 125 och 140 centimeter och rasen är mycket lättfödd.
Trivs i kyla
Hårremmen hos en islandshäst är mycket tät vintertid. Det kan ligga ett flera centimeter tjockt lager med snö ytterst, ändå är hästen torr och varm närmast kroppen. Man och svans är också rejäla, och skyddar mot kylan. Hästarna kan ha alla möjliga färger och tecken och det är inte ovanligt med lite mer ovanliga färger som silversvart.
”Vilda ponnyer!”
De första islandshästarna kom till Sverige redan under 1800-talet, men gjorde aldrig någon större succé. Inte förrän på 1960-talet började man importera hästar i större skala. Från början var många hästmänniskor totalt emot de nya hästarna. De betraktades som vilda ponnyer och man förstod inte alls hur de skulle ridas. Ja, för vilka konstiga gångarter de här hästarna hade! Fem stycken i stället för bara de tre vanliga, skritt, trav och galopp. Många ansåg att det inte borde importeras islandshästar alls till Sverige. Men så småningom, när folk väl förstod hur de skulle hanteras och ridas, fick fler och fler upp ögonen för dem.
Stor avel
I dag är islandshästen otroligt populär i Sverige. Det finns omkring 27 000 registrerade hästar bara i vårt land, och varje år föds det närmare tusen föl. Dessutom importeras cirka 350 islandshästar från Island till Sverige årligen. Det är både unghästar och vuxna, ridna hästar. Många andra länder har också en omfattande islandshästavel, som Tyskland och USA.
Tölt och pass
Ofta sägs det att islandshästen har fem gångarter, men det stämmer inte riktigt.
Vissa hästar är så kallade femgångare. De kan gå i skritt, trav, galopp, tölt och pass. Andra har enbart tölt som extra gångart. De kallas i stället för fyrgångare.
Olika islandshästar har olika lätt för tölt och pass. Det beror både på hur hästen tränas, och på vilka föräldrar och gener den har. Om du har en ung islandshäst, är det bra att be en tränare om hjälp när det gäller tölt och pass, så hästen lär sig rätt från början.
Tävlingar
Islandshästar kan tävla i många olika grenar, och det finns allt från nybörjare till elittävlingar, som olika mästerskap. Några exempel på grenar är fyrgång, femgång, tölt och pass. Lite förenklat kan man säga att i tölt, fyr och femgång tävlar ekipagen på en oval bana. Hästen ska kunna visa att den kan röra sig i olika tempon, snabbt och långsamt, att den är mjuk, harmonisk och väl riden. Domare bedömer och ekipaget får betyg på allt den gör.
Flygande pass
I pass tävlar häst och ryttare på en 250 meter lång rakbana. De första 50 meterna ska hästen gå i galopp, sedan ska den slå om till flygande pass och hålla den gångarten ända in i mål. Snabbaste tiden räknas. Ofta tävlar man två eller fyra hästar tillsammans.
Det finns också stilbedömning, där domarentittar på hur hästen rör sig och inte bara på hur snabb den är.
Ridskola eller på tur
Om du aldrig ridit islandshäst, men vill prova på, kan det vara bra att börja på en islandshästridskola. Den fungerar på precis samma sätt som en vanlig ridskola, med lektioner för allt från nybörjare till mer avancerade ryttare. Turridning är också ett bra sätt att testa hur det känns att rida islandshäst. Ofta kan hela familjen rida med på en och samma ridtur. Och vem vet – kanske fastnar både du och din familj för islandshästar, och vill köpa en alldeles egen? I så fall kan du få tag i en inriden islandshäst från 35 000 kronor och uppåt. Priset beror på ålder, vad hästen kan, om den är tävlad eller inte. Riktigt fina tävlingshästar kan naturligtvis kosta många gånger mer.